Vad har då hänt under mitt lov? En hel del, men ändå inte så mycket. Som vanligt ett underbart, kristallklart svar. Nä, men bitterhet åt sido, nå har det varit en fin sommar. Och den är ju inte över än heller. Visst, solen tar väll allt mindre nu när vi går in i Augusti, men jag själv blir ändå inte brun, hur mycket jag än solar, så spela roll?

Det enda som jag är lite stolt över som jag har åstadkommit i sommar är först och främst att jag tog mig genom sommarjobbet utan att först frysa bort och sen kokas sönder mitt i allt blomstergöra. Vad gör man inte för pengar? Sen har jag faktiskt cyklat 7 mil förra tisdagen och 8.4 mil i söndags. Sedan tar det liksom stopp. Något mer anmärkningsvärt har jag väll inte lyckats med, än i alla fall... Jo, jag har klippt av mitt äckliga hår! Det finns även andra saker som man kan säga att jag har klippt av eller bort eller ja, va fan som helst.

Bra saker: I helg blir det LK med i alla fall Elena och Amanda. Kul, kul. Jag är inte så mycket för smileysar i blogginlägg, men hade jag varit det, hade jag satt ut en sisådär tre stycken här. En annan väääldig trevlig sak som inträffar i höst, den 24 oktober för att vara exakt, är en MUSE-konsert i Stockholm på hovet. Och jag kommer att vara där. Här hade jag satt ut femtioelva smileys om jag inte hade varit som jag är. Fy faaaaaaaan så gött. Någonting att längta efter, sannerligen. Det är helgen som inleder höstlovet, så det är ju inte precis någon brådska hem från Stockholm. Jag blir så glad.

Ja, alla barn. Jag saknar er väldigt mycket. Snart så är vi där igen, kallsvettandes och ångestfyllda i snöslask och mörker, med i alla fall tillsammans. Denna låt är denna sommarens låt för mig. Om och om och om igen har jag lyssnat på den... Beware!